måndag 15 mars 2010

Min älskade underbaraste Trey...


Nu finns du inte längre.
Nu behöver du inte stressa hela dagarna, vara uppstressad, redo att vakta, hålla koll på precis allting. Nu behöver du inte vara orolig och nervös hela tiden.
Nu kan du äntligen få vila min älskade vän.
031219-100315

Han blev inte bättre. Han fortsätte bli totalt tokig så fort han såg en okänd hund, han började hoppa mot folk man mötte ute och morra mot dem. Det var hållbart, det gick inte att lita på honom med andra människor. Jag har försökt träna han, pratat med folk, men han blev aldrig bättre. Det blev bara värre ju längre tiden gick.

Det gör ont i mitt hjärta, och jag vet inte när jag kommer kunna sluta gråta. Det var min bästa vän, min älskade Trey, han som följt mej genom alla flyttar, genom alla svek, genom ensamhet. Nu finns han inte längre. <3
Men han kan inte ha mått bra. Av att konstant måsta ha koll vad och vem som gick förbi, alltid på helspänn, orolig. Han kan inte heller ha mått bra. Nu är kampen över.
Jag kunde inte hjälpa dej. Förlåt.




Jag får se när jag orkar skriva igen.

6 kommentarer:

Madde sa...

åååh :( JAg lider verkligen med dig. R.I.P <3.. jag vet att du gjorde allt du kunde och jag måste säga att jag är imponerad av dig att ta sådant stort beslut. Finns här ifall du vill prata :)

sv: haha tack eller vad man säger :)

emma sa...

Jag är så ledsen för din skull. Vet inte riktigt vad jag ska säga mer än att jag förstår din sorg

Madde sa...

sv: ja jag är också en chokladgalning haha, även om det har blivit mindre nu sen jag blev gravid haha. Håller med dig, orginal ska det vara :D

kicki sa...

beklagar :(

Isabell sa...

Du gjorde helt rätt som lät det ta slut här. Du har kämpat med honom och verkligen fösökt men ibland räcker inte det hela vägen. Bär med dig de bra ni hade tillsammans, på det sättet kommer han alltid finnas med dig.
Man ska ha det bra medans man lever, oavsett ålder. Det lärde min Jippie mig.

Många kramar till dig!

Jenny sa...

Jag är ledsen gumman :( Finner inga ord.
Kramar